Anna Olivia Larsson och Hilma Nilsson

Kornmjölspalt eller kornmjölskroppkakor. Först råskalades och revs på rivjärn potatis. Därefter kramades litet av stärkelsevätskan ur, men rätta stärkelsen togs vara på. Sedan blandades kornmjöl i potatisrivet och den tillvaratagna stärkelsen. Denna smet arbetades med händerna mycket väl. Därpå tog matmor ungefär som två knutna händer av smeten i sin ena hand och plattade till detta men hon var då tvungen att doppa händerna i kallt vatten, för att smeten ej skulle klabba fast i hennes händer. I den utplattade kakan inlade hon nu den fyllning, som kroppkakan skulle innehålla, varefter hon vek ihop kakan och formade den till en palt och lade den i kokande saltat vatten i en stor gryta. Så lät hon paltarna koka en timma under sakta sjudning, varefter hon tog upp dem med en hålslev. Palten skulle vara stor som två knutna nävar samt hård och fast ävenså mörk.--- Formen bestämdes mycket av det ”ilägg” som förekom. I regel gjordes de runda, något tillplattade, men om tex en hel strömming skulle läggas in, erhöll palten en mera avlång form.---

Fyllningen kunde bestå av olika saker såsom tärnat fläsk, rökt såväl som orökt samt stångkorv, bräckkorv och knackwurst, även dessa tärnade. Fyllningen skulle vara blandad med kryddpeppar och salt och hackad lök. Kryddpepparn förekom dock inte mycket före handelsbodarnas tid, om den inte kunde inköpas på någon marknad. Fyllningen kunde även bestå av tärnad saltsill, tärnad ål, särskilt i skärgården förekom detta, där även sälspäck lades in i kroppkakan. I Misterhults skärgård har nämligen i forna tider klubbats mycket säl och man åt kött av sälkut. Isterkulor användes också till fyllning.

Kroppkaker eller rågmjölskroppkaker eller rågmjölspalt, var en yngre variation av föregående rätt, vilken koktes och behandlades precis på samma sätt med det undantaget, att man tog rågmjöl istället för kornmjöl.

Kring sekelskiftet (1900) kommo de sk ”vite kroppkakera” till. Man blandade alltmer ut smeten med kokt potatis och kroppkakan kom på det sättet att bliva allt vitare och vitare. Dessa kroppkakor kokas i Västervikstrakten och dessa kroppkakor skola innehålla vetemjöl och ägg. Men i Misterhult och Döderhult bibehållas än idag den kroppkaka, som är kokt på råriven potatis. I varje fall skall den inte vara mycket uppblandad med kokt potatis.---

I min barndom åts palten enbart och först i senare tid har det förekommit såser till kroppkakorna. Såsen tillagades av flott, vetemjöl och mjölk. Alltsammans vispades ihop och användes som sås.

I alla tider har kroppkakan den ena dagen kokats i sådan mängd, att det skulle räcka att skiva upp till frukost andra dagen. Dessa skivor stektes upp antingen i mjölk eller i smör.

Berättat av: Anna Olivia Larsson, 84 år och Hilma Nilsson, 85 år
Plats: Misterhult, Småland
Upptecknat: 1959 av Gunnar Skogsmark (Uppsala 24002 frgl M81)

Se hela uppteckning 24002:
–24002, del 1 Pdf, 71.4 MB, öppnas i nytt fönster. (Pdf, 71.4 MB)
– Pdf, 71.4 MB, öppnas i nytt fönster. (Pdf, 71.4 MB)24002, del 2 Pdf, 73.2 MB, öppnas i nytt fönster. (Pdf, 73.2 MB)